Jenny Kling

Nu var det dax ingen för ett litet inlägg.. Inte skrivit på ett par dagar, inte haft någon större lust eller tid till att skriva. Har haft mycket med skolan och hästen nu inte hunnit så mycket annat.

Har ju börjat läsa till undersköterska för dom som inte vet. Trivs riktigt bra och det är full fart, I like it!<3 Massa sköna människor och sånt med så det funkar bra! Så vi har börjat med ett grupparbetet och det blir redovisning på tisdag. Jag gillar verkligen redovisningar, tycker ju sånt är dö kul! Kommer nog bli bra detta!

Sen så har jag inte hunnit så mycket mer än det och stallet. Ridit Magic ganska hårt nu de sista dagarna mycket på banan och dressyr. Man märker verkligen hur han orkar mer och mer. Han chockade mig grymt idag på dressyrträningen iaf. Vi gjorde skänkelvikningar på långsidorna i skritt innanför spåret så man kände vart man hade hästen och kunde ramma in och korrigera. Sen fick jag avancera det hela och göra det i trav och jag tänkte ja vi försöker väl och ser hur det går. Våra skänkelvikningar öppnor och slutor har väl gått så där i trav. Men jag bara satt och gapade hästen flytade sig perfekt för minsta lilla hjälp. Jag bara "vad gör han"? Helt otroligt fin och samarbetsvillig idag, enormt lyhörd och frammåt. Man märker verkligen framstegen som sker. Är så nöjd över min lille prins!

Så direkt efter dagarna i stallet så går jag och lägger mig nästan direkt. Känns ganska bra faktiskt då funderar man inte så mycket kring kärlek och allt sån skit.

Hur vet man egentligen när man är kär eller inte eller om man älskar någon? Det är väl sånt man bara vet. Tror jag är lite sån att jag förnekar det för mig själv för att skydda så jag inte ska bli sårad. Men lik förbannat så blir jag ledsen på något vänster ändå. Det är ofta efter när det är försent, som man märker vad man egnetligen kände. Jag är verkligen ett virrvarr av käsnlor tankar och funderingar. Jag är livrädd för att släppa någon nära och när jag väl gör det så får jag alltid en kniv i hjärtat och då är det bara att börja om på nytt med att låsa in alla känslor och glömma det där som var! Jag vill inget hellre än att bara släppa på allt för någon och känna allt det där och ha allt det där lyckliga som alla andra har. Men det är väl så att när man tror saker är tok bra så är det egentligen inte det. Skenet bedrar! När man tror allt är bra så ska det sedan ser raseras. Jag är trött på allt med kärlek och sånt tjaft egentligen. Det är väldigt skönt att bara vara "Jenny"  med. Men man saknar verkligen den där speciella personen att hålla av och hålla om. Är trött på jakten, jagandet och sårandet.. Vill egentligen inte var ensam något mer. Men det är väl så att det kanske inte finns någon till alla? Fokusera på hästarna och glöm det där så löser sig väl allt tillslut.. Men det är så sjukt svårt när är så rädd för att bli utelämnad som så många gånger förr... Ingen gillar att bli sårad inte ens glada-Jenny som alltid ler.

En dikt jag skrev för... hmm ett tag sen..

Duktig Idiot!
Du har lyckats igen!
Falla utan att se dig för!
Du slår dig!
Ser du inte det?
Sluta blunda för verkligeheten.
Smärtan kommer ikapp dig.
Kolla vart du går.
Se vart du faller.
Fall inte förens någon klarar ta emot dig.
Sluta le åt solen.
Hoppet sviker dig ändå.
Ingen ser dig som du verkligen är! 
Bra idiot du har fallit än en gång.
Lycka till att ta dig upp nu.
Smärtan slår sönder stegen upp.
Du är fast.
Utan livlina.
Kommer du någonsin att lära dig? 
Duktig idiot, du lyckades falla för kär-leken,
än en gång! 

Näää.. har nog inte större vettigt att skriva idag.. Blir nog tv en stund och sen sova. Jobb imorgon och hoppa hästen! Älskar verkligen den hästen. Han får mig då alltid att skratt kom med grimman på sne mot mig i hagen idag. :) Mitt lilla charmtroll<3

God natt!! / Jenny

En liten bild från i somras!